Ändringsbeslut 2018-12-18 Myndighet Statens jordbruksverk - Ekonomistyrningsverket (2023)

1

Mål och återrapporteringskrav

Generellt återrapporteringskrav

Jordbruksverket ska

–redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel; att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Redovisningen av verksamhetens resultat ska genomföras med hjälp av indikatorer.

TA-medel

Jordbruksverket ska lämna en redovisning av användningen av TA-medel (Teknisk Assistans) från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.

Förenkling

Jordbruksverket ska fortsätta förenklingsarbetet för att nå en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Särskilt fokus ska vara på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt. Arbetet med att se över föreskrifter kring djurhållningen i syfte att göra dem mer målinriktade och flexibla där så är möjligt ska fortsätta. Förenklingsarbetet ska genomföras utan att skyddet för miljön, djurskyddet eller djurhälsan försämras.

Digitalisering

Jordbruksverket ska redovisa större utvecklingsprojekt inom digitalisering. Jordbruksverket ska för dessa redovisa realiserad respektive planerad nyttohemtagning. En bedömning ska göras av den förväntade nyttan i förhållande till investeringskostnaden. Jordbruksverket ska även redovisa viktigare e-tjänster som utvecklats under året och vilken förväntad nytta de beräknas ge för kund. Jordbruksverket ska även redovisa hur verket under året har arbetat för att öka anslutningen av relevanta meddelandeflöden till Mina meddelanden. Jordbruksverket ska för 2018 beskriva kostnader för att tillhandahålla respektive utveckla it-system för att handlägga EU-stöd.

Styrnings- och uppföljningssystem för landbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

Jordbruksverket ska avseende landsbygdsprogrammet ochhavs- och fiskeriprogrammet tillhandahålla styrnings- och uppföljningssystem (inom ramen för SUSS-JBR och SUSS-PoF) somsäkerställer att uppföljning avhandläggningstider och måluppfyllelse kan göras.

Kompetenscentrum för 3R-frågor

Jordbruksverket ska redovisa det arbete som under året bedrivits inom verkets kompetenscentrum för 3R-frågor, dvs. att ersätta, begränsa och förfina djurförsöken. Information om det stöd som givits till de regionala djurförsöksetiska nämnderna och hur samverkan med de lokala djurskyddsorganen utvecklats ska redovisas särskilt liksom på vilket sätt information om 3R-frågor har spridits till övriga berörda intressenter. Redovisningen ska även innehålla information om hur arbetet med berörda myndigheters 3R-strategier fortskrider.

Antibiotikaresistens

Jordbruksverket ska redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens mål att bekämpa antibiotikaresistens.

Metangasreducering

Jordbruksverket ska följa upp stödet till metangasreducering. En uppföljning av stödet för stödåret 2017 ska redovisas.

Civilt försvar

Jordbruksverket ska redovisa användningen av de medel om8 000 000 kronor, som tillförts myndigheten 2018 för att förstärka totalförsvaret mot bakgrund av bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet.

Förberedelse inför kommande programperiod för EU-fonderna

Jordbruksverket ska bistå regeringen i arbetet med att förbereda och utarbeta ett nytt landsbygdsprogram, LLU-program (lokalt ledd utveckling) ochhavs- och fiskeriprogram för perioden 2021 och framåt. Jordbruksverket ska även bistå i arbetet med att ta fram ett nytt regelverk för gårdsstödet och marknadsstöden.

Statistik om jämställdhet i jordbruket och landsbygden

Jordbruket ska uppdatera statistik och se över de indikatorer som presenteras i rapport 2005:17 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden – indikatorer om jämställdhet för EU-stöd utifrån de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid).

Statistik om jordbruksföretag

Jordbruksverket ska fullgöra de uppgifter som ett samordningsorgan ska utföra enligt rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska gemenskapen.

Kollektivsavtalsenliga villkor

Jordbruksverket ska redovisa hur den vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2—5 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Prognoser för samtliga anslag

Jordbruksverket ska redovisa prognoser för 2018–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes. Därutöver ska prognoser lämnas på anslagspostnivå för anslaget1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och anslaget1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Prognoserna ska lämnas

– den 17 januari,

– den 16 februari,

– den 2 maj,

– den 29 juli och

– den 8 november.

3

Uppdrag

1. Kostnader för EU-stöd

Jordbruksverket ska senast den 31 mars 2018 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöden. Redovisningen ska även omfatta genomförda och planerade åtgärder för att väsentligt minska kostnaderna för administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning samt under året uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster.

2. Livsmedelsstrategins företagsperspektiv i myndighetens verksamhet

Med utgångspunkt i livsmedelsstrategin ska myndigheten

— beskriva hur myndigheten arbetar systematiskt för att integrera livsmedelsstrategins mål och syfte i sin verksamhet, hur berörda aktörer involveras och de kommunikationsinsatser som görs för att synliggöra arbetet.

— bedöma myndighetens möjligheter att, inom ram, bidra till livsmedelsstrategins mål utifrån sitt uppdrag och sin instruktion.

Uppdraget ska rapporteras senast 31 maj 2018 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

3. Traditionell småskalig matkultur

Jordbruksverket har sedan 2015 i samverkan med bland andra Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen och Sametinget haft i uppdrag att under 2015–2018 främja ett levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat- och livsmedelsframställning. Uppdraget förlängs med ytterligare ett år, så att myndigheterna fram till och med 2019 tillsammans skasynliggöra, ta till vara och utveckla bl.a. traditionell kunskap, mångfald av växtsorter och husdjursraser, kulturmiljöer och landskap. Befintliga uppgifter enligt instruktion samt myndigheternas pågående verksamheter inom områdena ska utgöra bas för genomförandet. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med berörda aktörer och ta sin utgångspunkt i befintliga samarbetsstrukturer. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 26 april 2020.Av redovisningen ska bl.a. framgå hur det arbete som myndigheterna genomfört samt hur resultat som uppkommit genom utlysningar fortsatt skulle kunna användas av aktörer som driver eller vill utveckla småskalig verksamhet kopplad till traditionell matkultur.

4. Jordbruksmark i planprocessen

Jordbruksverket ska senast den 31 maj 2018 redovisa det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken. I redovisningen får Jordbruksverket även lämna förslag på om detta arbete bör fortsätta och i så fall i vilken form. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Redovisningen bör ske efter samråd med Boverket, Naturvårdsverketoch länsstyrelserna.

5. Tillsyn över djurhälsopersonal

Jordbruksverket ska redovisa vilka metoder som använts i tillsynen över djurhälsopersonalen, omfattningen av tillsynen, viktigare iakttagelser i tillsynen samt vilka eventuella skillnader som finns inom landet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2018 och i tillämpliga delar innehålla en jämförelse med de närmast föregående två åren.

6. Förprövning

Jordbruksverket ska fortsätta arbetet med att förenkla och förbättra förprövningen. I arbetet ska ingå att överväga vilken kompetens som bör finnas hos länsstyrelserna och hur djurhälsoaspekter kan beaktas i större utsträckning i förprövningen. Uppdraget ska utföras efter samråd med länsstyrelserna och redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 april 2019.

7. Stöd till bredband

Jordbruksverket ska tillhandahålla och uppdatera riktlinjer och rutinbeskrivningar för stöd till bredband i enlighet med gällande regelverk för landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket ska även redovisa vilka löpande åtgärder som genomförs för att stödja länsstyrelserna i deras arbete med att handlägga bredbandsstöden. Redovisningen ska ske till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 januari 2019.

8. Moderna beredskapsjobb

Jordbruksverket ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2000 personer. Myndigheterna och därmed även Jordbruksverket ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten.

Jordbruksverket ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

9. Åtgärder mot artskyddsbrott

Uppdrag till Jordbruksverket att i samråd med Naturvårdsverket, och enligt myndigheternas tidigare uppdragsredovisning om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott, redovisa ett förslag till genomförande av EU:s handlingsplan om artskyddsbrott. I uppdraget ingår även att föreslå ett nytt etappmål i enlighet med Agenda 2030, mål 15:7 om att stoppa tjuvjakt och illegal handel med skyddade djur och växter i Sverige. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 april 2019.

10. Stödjande djurskyddsarbete

Jordbruksverket ska redovisa statistik om och en analys av hur djurskyddskontrollen och myndigheternas övriga djurskyddsarbete fungerar (nationell djurskyddsrapport). Redovisningen ska inkludera jämförelser med tidigare kontrollår. I uppdraget ingår ävenatt analysera och ge en bild av djurskyddsläget utifrån utfört djurskyddsarbete. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 april 2019.

11. Krigsplacering av personal

Jordbruksverket ska krigsplacera den personal som behövs för verksamheten under höjd beredskap till senast den 31 december 2018. Arbetet ska ske med utgångspunkt i 16 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap samt 4 och 6 §§ förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. Under arbetet ska samverkan ske med Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.

12. Preciserad inriktning för civilt försvar

Jordbruksverket ska i arbetet med civilt försvar särskilt prioritera följande områden:

— Planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster.

— Stärka arbetsformer, inkl. utrustning och tekniska system, för samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap.

— Planering för att kunna verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats.

— Översyn av tillämpbarhet och ev. behov av ändringar i författningar för totalförsvaret samt ansvarsförhållanden inom myndighetens ansvarsområde.

Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat ska redovisas som en del av redovisningen enligt regeringens beslut den 10 december 2015 avseende Planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK).

13. Regionala tillväxtarbetet

Jordbruksverket ska redovisa och analysera genomförda insatser inom regional tillväxt kopplat till sin långsiktiga strategi för det regionala tillväxtarbetet för perioden 2014–2020. Myndigheten ska även redovisa vad som finns kvar att göra fram till 2020. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket och redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) med kopia till Tillväxtverket senast den 27 april 2018.

Pågående uppdrag redovisas i bilaga 2.

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:4

Bidrag till veterinär fältverksamhet (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk108 512
ap.1Bidrag till veterinär fältverksamhet (ram)108 512

Villkor för anslag 1:4

ap.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet

1. Under anslaget anvisas medel för ersättning för veterinär service enligt förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse. Under anslaget anvisas även medel för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur. Av anslaget ska högst 7300000kronor användas till kostnader för avlägset belägen djurhållning. Dessa medel får disponeras enligt förordningen (2009:1396) om stöd till företag med avlägset belägen djurhållning för vissa veterinärkostnader.

1:5

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk9 933
ap.2Djurhälsovård (ram)9 933

Villkor för anslag 1:5

ap.2 Djurhälsovård

1. Medlen disponeras för bidrag till djurhälsovård.

2. Jordbruksverket får, efter det att Lantbrukarnas Riksförbund hörts och förutsatt att huvudmännen fortlöpande redovisat verksamheten, utbetala medel till berörda organisationer med en fjärdedel per kvartal.

3. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 21 och 26i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1:6

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk124 349
ap.1Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (ram)50 000
ap.2Bidrag till bekämpande av djursjukdomar (ram)33 349
ap.4Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller (ram)41 000

Villkor för anslag 1:6

ap.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

1. Anslagsposten får användas i enlighet med bestämmelser som regeringen meddelar i varje enskilt fall samt för ersättning enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller med stöd av lagarna meddelade föreskrifter.

2. Anslagsposten får användas till smittskyddsberedskapsuppgifter med anledning av epizootilagen och zoonoslagen.

3. Anslagsposten får användas för erforderliga undersökningar vid sjukdomsutredningar, handläggning av ersättningsansökningar i samband med bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och bisjukdomar.

4. Anslagsposten får användas för särskilda undersökningar avseende främst zoonoser, serologiska undersökningar, undersökningar avseende salmonella samt bidrag för särskilda undersökningar vid obduktioner.

5. Högst 2 500 000 kronor får användas för att ersätta producenter för vissa kostnader vid upptäckt av ehec-smitta i samband med besättningsstudier eller åtgärder som har till syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning av ehec-bakterien.

6. För bisamhällen som förintas enligt myndighets förordnande fårersättning lämnas enligt bisjukdomsförordningen (1974:212). Medlen får också användas för utbildning av bitillsynsmän.

7.Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 26i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014.

8. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

ap.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar

1. Medlen får användas för bidrag till bekämpande av vissa djursjukdomar. Jordbruksverket får även, efter hörande av Lantbrukarnas Riksförbund och efter kontinuerlig redovisning av den organisation Jordbruksverket utsett för bekämpningen, utbetala medlen till berörd organisation. Medlen får utbetalas med en fjärdedel per kvartal.

2. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 26i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014.

3. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

ap.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller

1. Medlen får användas av Jordbruksverket för att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget för de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggsgarantier samt för att även i övrigt kunna utföra de sjukdomskontroller som EU ställer krav på. Medlen får användas även för att kontinuerligt läsa av sjukdomsläget för de sjukdomar där EU:s regler för handel med djur innebär att sjukdomsberedskapen måste höjas samt för att utbilda de veterinärer som ska utföra övervakande kontroller.

Medlen avser också nationell medfinansiering av TSE-kontroller (Transmissible spongiform encephalopathies) för riskdjur.

Medlen får användas av Jordbruksverket för obduktionsverksamhet. Jordbruksverket får även, efter kontinuerlig redovisning av den organisation Jordbruksverket utsett för denna verksamhet, utbetala medlen till berörd organisation. Medlen får utbetalas med en fjärdedel per kvartal.

Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1kap. och artikel 26i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014.

2. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1:8

Statens jordbruksverk (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk625 432
ap.1Förvaltningskostnader (ram)625 432

Villkor för anslag 1:8

ap.1 Förvaltningskostnader

1. Anslaget får finansiera verksamheten i Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård med högst 1 750 000 kronor. Jordbruksverket ska särredovisa dessa kostnader. En jämförelse med föregående budgetår ska göras.

2. Anslaget får finansiera verksamheten i Centrala djurförsöksetiska nämnden med högst 5 000 000 kronor. Jordbruksverket ska särredovisa dessa kostnader. En jämförelse med föregående budgetår ska göras.

3. Av medlen bör minst 8 500 000 kronor användas för åtgärder inom det nationella programmet för växtgenetiska resurser.

4. Av medlenbör3 000 000 kronor användas för kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker samt uppföljning av småbiotoper. Uppföljningen är en del av uppföljningen inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Uppföljningen ska ske i samarbete med berörda myndigheter.

5. Anslaget får användas för statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet och av EU-medfinansierad statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6911 03 Jordbruks- och livsmedelsstatistik.

6. Av anslaget får högst 6 000 000 kronor användas för att ersätta länsstyrelserna för deras arbete med tvärvillkorskontroller.

7. Anslaget ska användas för att ersätta Tullverket fördess särkostnader med högst600 000 kronor för kontroller av förbud mot utsläppande på marknadenoch import av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls samt kontroller om handel med sälprodukter. Tullverket fakturerar Jordbruksverket månadsvis i efterskott. Jordbruksverket ska särredovisa dessa kostnader.

8. Jordbruksverket ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Jordbruksverketska betala totalt229 400kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

9. Av anslaget ska minst 5 000 000 kronor användas för arbete med att underlätta export av livsmedel och jordbruksprodukter.

10.Av anslaget bör minst 5 000 000 kronor användas till arbetet med djurskyddskontrollen.

11. Av anslaget får högst 15 000 000 kronor användas för arbete inom verkets kompetenscentrum för 3R-frågor.

1:9

Bekämpande av växtskadegörare (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk5 000
ap.1Bekämpande av växtskadegörare (ram)5 000

Villkor för anslag 1:9

ap.1 Bekämpande av växtskadegörare

1. Anslaget får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för skada till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (1972:318). Utgifter för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, marknadskontroller, inventeringar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av växtprover som av Jordbruksverket överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpande av växtskadegörare. Slutligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.

2. Ersättning från EU-budgeten som utbetalas till Sverige i enlighet med det frivilliga stödsystemet på det fytosanitära området från EU av bl.a. ersättning för kostnader för undersökningar av förekomsten av växtskadegörare, ersättning för förluster till följd av ingripande enligt växtskyddslagen ochinfrastruktursatsningar, får redovisas som inkomst under anslaget och disponeras för avsedda ändamål.

1:10

Gårdsstöd m.m. (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk6 695 000
ap.1Gårdsstöd m.m. (ram)6 684 290
ap.4EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar (ram)10 710

Villkor för anslag 1:10

ap.1 Gårdsstöd m.m.

1. Stöd får lämnas enligt förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

2. Gårdsstöd samtmedel avsatta för särskilt stöd ska redovisas mot inkomsttitel 6111 Gårdsstöd. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

3. Återbetalda felaktigt utbetaldabelopp enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan förordningen om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken) (20 procent) och tvärvillkor enligtsamma förordning (25 procent) redovisas mot inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m.

ap.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar

EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6119001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m. (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk138 000
ap.1Intervention för jordbruksprodukter m.m. (ram)138 000

Villkor för anslag 1:11

ap.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

1. Anslaget får användas för stöd som lämnas enligt förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering avjordbruksprodukter.

2. EU-medlen avseende offentlig lagring ska redovisas mot inkomsttitel 6116 Offentlig lagring. EU-medlen avseende övrig intervention ska redovisas mot inkomsttitel 6113 Övriga interventioner. EU-medlen avseende exportbidrag ska redovisas mot inkomsttitel 6114 Exportbidrag. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

3. Försäljningsinkomster av offentligt lagrad vara redovisas mot inkomsttitel 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter.

4. Förverkade säkerheter tillfallande Sverige och återbetalda belopp enligt förordningen om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken(20 procent) redovisas mot inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m.

1:12

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk45 450
ap.1Stödåtgärder för fiske och vattenbruk - EHFF 2014-2020 (ram)45 450

Villkor för anslag 1:12

ap.1 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk - EHFF 2014-2020

1. Anslaget ska disponeras för den statliga svenska andelen i det stöd som finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) under anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk.

2. Anslagna medel får användas får s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt upphävande av rådets förrordning (EG) nr 1083/2006 (nedan den gemensamma förordningen för ESI-fonderna) och artikel 78.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (nedan havs- och fiskerifondsförordningen).

— Högst 1 710 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av såväl det Operativa programmet för fiskenäringen i Sverige 2007—2013 som havs- och fiskeriprogrammet 2014—2020.

– Högst 3 440 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av lokalt ledd utveckling, fondsamordning, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.

3. Anslaget får disponeras enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen för åtgärder som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering.

4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta fiskerilånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. Vinst eller förlust som uppkommer i samband med att egendom, som utgör säkerhet för fiskerilån, tas i anspråk för att skydda statens fordran ska i enlighet med de grunder som anges i prop. 1971:63 angående stödåtgärder på fiskets område m.m. föras till respektive täckas
av anslaget.

5. Influtna amorteringar och räntor avseende det äldre anslaget Lån till fiskerinäringen ska redovisas på inkomsttitlarna 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen respektive 2314 Ränteinkomster på lån till
fiskerinäringen på statsbudgetens inkomstsida. Influtna amorteringar och räntor för tidigare beviljade fiskeredskapslån ska redovisas på inkomsttiteln 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet
respektive 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet.

1:13

Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk283 200
ap.1Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk - EHFF 2014-2020 (ram)283 200

Villkor för anslag 1:13

ap.1 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk - EHFF 2014-2020

1. EU-medlen under anslaget får användas enligt havs- och fiskerifondsförordningen.

2. Jordbruksverket ska redovisa betalningar från EU-budgeten mot inkomsttitel 6214001 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020. Kursdifferenser på återflöden från EU:s fiskerifond redovisas dock mot inkomsttitel 6214002 Kursdifferenser från EU:s fiskerifond.

3. Anslagna medel får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna ochartikel 78.1 b havs- och fiskerifondsförordningen.

– Högst2 565 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av såväl det Operativa programmet för fiskenäringen i Sverige 2007–2013 som havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020.

– Högst5 160 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftningsåsomuppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling,fondsamordning, förvaltning av programrelaterade IT-system och informationsinsatser.

1:15

Konkurrenskraftig livsmedelssektor (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk10 400
ap.1Konkurrenskraftig livsmedelssektor (ram)10 400

Villkor för anslag 1:15

ap.1 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Jordbruksverket får använda högst 10 miljoner kronor för genomförande av uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel (dnr N2018/02711/JM).

Jordbruksverket får använda högst 400 000 kronor för genomförande av uppdraget att föreslå åtgärder som underlag till en handlingsplan för 2020—2022 för livsmedelsstrategins fortsatta arbete (dnr N2018/03649/JM).

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk4 686 205
ap.1Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EJFLU 2014-2020 (ram)3 842 017
ap.2Åtgärder inom Honungsprogrammet 2017-2019 (ram)3 188
ap.3Åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014-2020 (ram)16 000
ap.4Nationellt stöd, stödområde 1-5 (ram)425 000
ap.5Stöd med anledning av torkan 2018 (ram)400 000
Disponeras av Tillväxtverket70 000
ap.6Landsbygdsstöd - Statsbidrag kommuner (ram)70 000

Villkor för anslag 1:17

ap.1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EJFLU 2014-2020

1.Ersättning får lämnasi enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)(nedan förordningen om EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling)och i enlighet med därtill hörande genomförandeförordningar. Ersättning ska lämnas i enlighet med landsbygdsprogrammet och med tillämplig nationell lagstiftning.

2. Anslagsposten får användas till eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som följer av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken samt för rättegångskostnader med anledning av att sådana finansiella korrigeringar och straffavgifter aktualiseras. Endast de av kommissionen formellt fastställda finansiella korrigeringarna får belasta anslaget.

3. Utgifter enligt villkor2 uppkomna under följande anslag får täckas:

1:1 (UO27) Avgiften till Europeiska unionen,ap. 2. Sockeravgifter

1:8 Statens jordbruksverk, villkor 5

1:10Gårdsstöd m.m.

1:11Intervention för jordbruksprodukter m.m.

1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk.

1:18Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

4. Anslaget får användas till skadestånd.

5. Anslagna medel får användas förs.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna och artikel 51.2 förordningen om EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Under programperioden 2014–2020 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023.

– För Jordbruksverkets kostnaderhögst460029000 kronor.

– För länsstyrelsernas kostnaderhögst361 403000 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet. Ej utnyttjade medel för åtagandeplaner som anslagits under perioden 2015–2017 får användas under 2018–2020 till arbete med åtagandeplaner.

– För Sametingets kostnaderhögst8 931600 kronor.

– För Tillväxtverkets kostnader högst7 743600 kronor.

ap.2 Åtgärder inom Honungsprogrammet 2017-2019

1. Anslagsposten får användas för bidrag till åtgärder för förbättring av produktions- och saluföringsvillkoren för biodlingsprodukter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (nedan förordningen om den enda marknadsordningen). Den EU-finansierade delen av stödet anvisas under anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 4.

ap.3 Åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014-2020

1.Stöd får lämnas i enlighet medden gemensamma förordningen för ESI-fonderna,Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning (nedan regionalfondsförordningen) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1304/2013 av den 17december 2013 om Europeiska socialfonden (nedan socialfondsförordningen).

2. Anslagna medel får användas för tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.2 och 119 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna. Under programperioden 2014–2020finns nedanstående ramar för tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023.

–Högst2 875 000kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden

–Högst2 825 000kronor frånEuropeiska socialfonden

ap.4 Nationellt stöd, stödområde 1-5

1. Nationellt stöd får utbetalas enligt förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Från anslagsposten får utbetalas högst 2 960 000 kronor för ersättning för merkostnader för transport av självdöda eller nödslaktade tamdjur från jordbruk i norra Sverige norr om 62:a breddgraden. Ersättningen utgår för kostnader för bortskaffande av självdöda eller nödslaktade djur enligt 1 kap. ochartikel27 kommissionens förordning(EU) nr 702/2014. Jordbruksverket ska genom revision kunna kontrollera att beräkning av merkostnaden för norra Sverige, områdesavgränsningen och andra villkor för stödberättigande och ekonomisk redovisning av stödet uppfylls. Medel som inte har använts i enlighet med de av Jordbruksverket fastställda villkoren ska återbetalas. Utbetalningar av ersättning för merkostnader för insamling av kadaver redovisas särskilt.

ap.5 Stöd med anledning av torkan 2018

Medlen får användas för utbetalning av ekonomiskt stöd till djurägare med får och nötkreatur inom lantbruket som drabbats av torkan 2018 enligt de villkor som fastställs av Jordbruksverket.

ap.6 Landsbygdsstöd - Statsbidrag kommuner

1. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner med geografiska och demografiska utmaningar. Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

1:18

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk2 458 391
ap.1Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014-2020 (ram)17 876
ap.2Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EJFLU 2014-2020 (ram)2 437 327
ap.4Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom Honungsprogrammet 2017-2019 (ram)3 188

Villkor för anslag 1:18

ap.1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014-2020

1.Stöd får lämnas i enlighet med den gemensamma förordningen för ESI-fonderna,regionalfondsförordningen och socialfondsförordningen.

EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6314, undertitel 011 Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden 2014–2020 och på inkomsttitel 6414, undertitel 003 Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd frånRegionala utvecklingsfonden ochSocialfonden 2014–2020.Kursdifferenser på återflöden från Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden redovisas dock på inkomsttiteln 6119 002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

2. Anslagna medel får användas för tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artiklarna 59.2 och 119 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna. Under programperioden 2014–2020finns nedanstående ramar för tekniskt stöd för programmets genomförande.Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023.

- Högst2 875 000kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden

- Högst2 825 000kronor frånEuropeiska socialfonden

ap.2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EJFLU 2014-2020

1.Ersättning får lämnas i enlighet med förordningen om EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling ochi enlighet med därtill hörande genomförandeförordningar. Ersättning ska lämnas i enlighet med landsbygdsprogrammet och med tillämplig nationell lagstiftning.

EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6125001 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020. Kursdifferenser på återflöden från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling redovisas dock på inkomsttiteln 6119 002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

2. Anslagna medel får användas förs.k. tekniskt stöd för programmets genomförandei enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna och artikel 51.2 förordningen om EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Under programperioden 2014–2020 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023.

– För Jordbruksverkets kostnader högst312619000 kronor.

– För länsstyrelsernas kostnader högst246244000 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet. Ej utnyttjade medel för åtagandeplaner som anslagits under perioden 2015–2017 får användas under 2018–2020 till arbete med åtagandeplaner.

– För Sametingets kostnaderhögst6 068400 kronor.

– För Tillväxtverkets kostnader högst5 257066 kronor.

ap.4 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom Honungsprogrammet 2017-2019

1.Anslagsposten får användas för bidrag till åtgärder för förbättring av produktions- och saluföringsvillkoren för biodlingsprodukter enligt förordningen om den enda marknadsordningen. För svensk medfinansiering anvisas motsvarande belopp under anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 2.

2. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6119001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

1:19

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk349 830
ap.1Försöks- och utvecklingsverksamhet (ram)17 330
ap.2Hållbar användning av bekämpningsmedel (ram)2 500
ap.4Stöd för metangasreducering (ram)60 000
ap.3Stöd för produktion av biogas (ram)270 000

Villkor för anslag 1:19

ap.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet

1. Anslaget får användas för försöks- och utvecklingsverksamhet i syfte att bidra till uppfyllelse av för jordbruket relevanta miljökvalitetsmål, särskilt Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Av anslaget får medel användas för studier av genetiskt modifierade växters påverkan på den biologiska mångfalden liksom för en strategi för växtskydd med beaktande av relevanta miljökvalitetsmål. Försöks- och utvecklingsverksamhet relaterad till ekologisk produktion ska särskilt uppmärksammas.

2. Medel får användas för utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter, t.ex. förändringar i växtnäringsförluster eller odlingslandskapets biologiska mångfald samt för internationellt standardiseringsarbete.

3. Från anslaget ska utbetalas 2 500 000 kronor till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- och rådgivningsverksamhet samt minst 750000 kronor till Stiftelsen Trädgårdsodlingens elitplantstation. Outnyttjade medel ska återbetalas till Jordbruksverket.

4. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 31i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014.

5. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

ap.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel

1.Anslaget får användas för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG avden 21 oktober 2009om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Medel får användas för verksamhet rörande funktionstester av spridningsutrustning för växtskyddsmedel. Bidrag för köp av testutrustning får betalas ut i enlighet med förordningen (1987:1179) om statsbidrag till företag som utför funktionstest av lantbrukssprutor.Medel får användas för internationellt standardiseringsarbete.

ap.3 Stöd för produktion av biogas

1. Anslaget får användas till stöd för produktion av biogas enligt förordningen om statligt stöd till produktion av biogas som ska användas som biodrivmedel, som beslutades den 5 juli 2018.

ap.4 Stöd för metangasreducering

1. Anslaget får användas till stöd för metangasreducering enligt förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas liksom uppföljning och utvärdering av stödens effekter.

1:20

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk4 116
ap.1Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (ram)4 116

Villkor för anslag 1:20

ap.1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

1. Länsstyrelsernas kostnader avseende de med anslaget avsedda ändamålen ska belasta anslaget. Jordbruksverket får fördela medel som bidrag till länsstyrelserna i Dalarnas, Västra Götalands och Värmlands län.

2. Jordbruksverket får disponera anslaget för bidrag till yttre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering.

3. Bidrag får beviljas till genomgripande omarrondering (genomgripande strukturrationalisering) men även till successiv omarrondering. Anslaget ska i första hand disponeras för projekt i Dalarnas län. Totalt får högst 500000 kronor av medlen även disponeras för projekt i Västra Götalands och Värmlands län.

4. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 15 och 43i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014.

5. Jordfonden får användas för inlösen av fastigheter enligt jordförvärvslagen (1979:230) och förordningen (1989:281) om Jordfonden. Resultatet av verksamheten ska redovisas mot inkomsttitel 2811Övriga inkomster av statlig verksamhet.

6. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1:21

Åtgärder på fjällägenheter (Ramanslag)

Disponeras av Statens jordbruksverk1 529
ap.1Åtgärder på fjällägenheter m.m. (ram)1 529

Villkor för anslag 1:21

ap.1 Åtgärder på fjällägenheter m.m.

1. Fjällägenheterna förvaltas av länsstyrelserna. Länsstyrelsernas kostnader avseende de med anslaget avsedda ändamålen ska belasta anslaget. Medlen utbetalas av Jordbruksverket efter rekvisition.

2. Jordbruksverket disponerar anslaget för bidrag och ersättningar enligt 8 a § rennäringsförordningen (1993:384). Jordbruksverket får fördela medel som bidrag till länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

3. Bidrag till investeringar i byggnader samt till underhåll och upprustningsåtgärder får lämnas till arrendatorer av lägenhet som äger eller uppför egna hus om dessa behövs för lägenhetens brukande. Bidrag får lämnas med högst 80 procent av den godkända kostnaden om inte särskilda skäl föreligger. I byggkostnaden ska inte inräknas värdet på virke eller annat material som staten kostnadsfritt tillhandahåller arrendatorn.

4. Avträdesersättningar beräknas med motsvarande tillämpning av punkterna 1–5 i regeringens beslut (Industridepartementet) den 26 juni 1980 angående upplåtelsevillkor för kronotorp m.m.

5. Bidrag som ersättning förkost och logifår lämnas med högst 4 000 kronor per år.

6. Beräknade inkomster under anslaget är 200 000 kronor. Inkomsterna får användas för de under anslaget angivna ändamålen.

7. Vid försäljning av fjällägenhet eller del därav får köpeskillingen bestämmas till belopp som understiger marknadsvärdet om detta med hänsyn tagen till omständigheterna bedöms skäligt.

8. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med de begränsningar som följer av: kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse och kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn.

FAQs

Är Jordbruksverket en myndighet? ›

Jordbruksverket är en statlig myndighet. vad vi ska arbeta med. jordbruk, fiske och landsbygd.

Vad gör man på Jordbruksverket? ›

Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk. Det innebär att vi har ett samlat ansvar för att följa och bidra till Sveriges utveckling inom jordbruk, djurhållning, fiske, rennäring, trädgård och landsbygd. Vi gör bland annat analyser och sammanställer statistik inom områdena.

Varför ringer Jordbruksverket? ›

Det kan till exempel ske vid krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet. TiB är Jordbruksverkets kontakt vid akuta situationer och funktionen finns tillgänglig dygnet runt.

Är Jordbruksverket lag? ›

Jordbruksverkets författningssamling (SJVFS) innehåller alla föreskrifter och allmänna råd utgivna av Jordbruksverket eller tidigare myndigheter med motsvarande ansvar. Författningar är ett gemensamt namn för lagar, förordningar och föreskrifter. Jordbruksverket ger ut föreskrifter och allmänna råd.

Vad händer om du inte registrerar din katt? ›

Kattägare som inte märker och registrerar sin katt kan få betala vite och riskerar att inte kunna återförenas med sin katt om den kommer bort. En upphittad katt som är id-märkt och registrerad kan återförenas med sin ägare eftersom både den och ägaren går att hitta i det nya kattregistret.

Måste man registrera sin hund i Jordbruksverket? ›

Alla hundar i Sverige ska märkas med ett unikt id-nummer och registreras i Jordbruksverkets centrala hundregister. Du som hundägare ansvarar för att hunden är registrerad i hundregistret. Det finns även ett register där du som har hundar i kommersiellt syfte ska registrera anläggningen där du håller hundarna.

Varför ska man registrera sin hund på Jordbruksverket? ›

Jordbruksverket har ansvaret för hundregistret enligt lagen om märkning och registrering. Registret gör det enklare att hitta ägare till upphittade hundar, då bland andra polisen har direkt åtkomst till registret. Det är också enklare att ta reda på vem som äger en hund om hunden är orsak till en skada eller en olycka.

Vad händer med stödrätter 2023? ›

Gårdsstöd, stödrätter och omfördelning av stöd

En av de största förändringarna i gårdsstödet är att stödrätterna försvinner från och med den 1 januari 2023. Det innebär att du inte längre behöver ha stödrätter för att få gårdsstöd. Stödrätterna förlorar helt sitt värde.

Hur mycket bidrag kan man få per hektar? ›

Så mycket pengar kan du få

Gårdsstödet är cirka 145 euro per hektar. Det exakta stödbeloppet fastställs på hösten inför utbetalning och beror på hur många som söker stödet. Intervallet som stödbeloppet kan hamna inom är 130–155 euro per hektar. Gårdsstödet bestäms i euro, men du får det utbetalt i svenska kronor.

Får bönder bidrag? ›

Svenska bönder får via gårdsstöden ett större bidrag till sin ekonomi än fransmän, tyskar, finnar och polacker. Gårdsstöden, som uppgår till 400 miljarder kronor, är en viktig inkomst för de flesta bönder i EU. Men ändå skiljer situationen mycket mellan länderna.

Är min katt registrerad hos Jordbruksverket? ›

I vår e-tjänst kattregistret kan du registrera din katt. Här kan du också se alla katter som är registrerade på dig. Du kommer däremot inte att kunna se dina registrerade katter via Mina sidor. Kontakta vår kundtjänst för att få hjälp om din katt har märkts om och därför har dubbla chip.

Hur många hästar får man ha utan tillstånd? ›

Du behöver tillstånd om du håller: 10 hästar eller fler, som är äldre än 24 månader. 10 hundar eller fler, som är äldre än 12 månader. 10 katter eller fler, som är äldre än 12 månader.

Måste man registrera innekatt? ›

Från och med 2023 ska din katt vara id-märkt och registrerad hos Jordbruksverket. Det gäller såväl innekatter som utekatter. Kravet på registrering gäller även om din katt redan är registrerad i ett frivilligt register.

Är Jordbruksverket en organisation? ›

Jordbruksverkets organisation består av en styrelse, en internrevision, en generaldirektör, en överdirektör och sju avdelningar. Generaldirektören är Jordbruksverkets chef och överdirektören är ställföreträdande generaldirektör.

Vilken myndighet i Sverige beslutar om föreskrifter för djur? ›

Djurskyddsförordningen, olika föreskrifter samt allmänna råd kompletterar djurskyddslagen. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för att upprätthålla och utveckla djurskyddet i Sverige.

Vilken myndighet beslutar om förbud att ha hand om djur? ›

Djurskyddslagen styr djurskyddet

Mer detaljerade regler för hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddsförordningen som beslutas av regeringen och i djurskyddsföreskrifterna som beslutas av oss på Jordbruksverket.

Hur definierar Jordbruksverket landsbygd? ›

Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner nära en större stad. Glesa blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden.

Vad tjänar en handläggare på Jordbruksverket? ›

På Yrkeskollen.se räknar vi med snittlönen eller medellönen som i det här fallet är som är 39300 kronor i månaden. Det betyder att alla personers löner summeras ihop och divideras sedan med antalet personer. Resultatet blir då medellönen för dessa personer i yrket.

Vad kostar Jordbruksverket? ›

År 2021 var det genomsnittliga priset för åkermark 121 800 kronor per hektar och för betesmark 45 300 kronor. Priserna har ökat över tid; jämfört med priserna för tio år sedan har priserna för en hektar åkermark respektive en hektar betesmark ökat med 98 % respektive 112 %. Priserna varierar mycket i Sverige.

Vilka jobbar på Jordbruksverket? ›

På Jordbruksverket arbetar personer med olika bakgrund, kunskap och erfarenheter. Vi har exempelvis utbildade agronomer, veterinärer, hortonomer, ingenjörer, ekonomer, jurister, systemvetare och kommunikatörer.

Vilka djur är förbjudna i Sverige? ›

Vilka djur får man inte ha som sällskapsdjur? Det är inte tillåtet att ha apor, rovdjur eller rovfåglar som sällskapsdjur. Du får heller inte ha korsningar mellan tamkatt och vilda kattdjur eller mellan tamhund och vilda hunddjur. Djuren måste vara födda och uppfödda i fångenskap för att få hållas som sällskapsdjur.

Är det lagligt att testa på djur i Sverige? ›

Etiskt godkännande av djurförsök. Varje djurförsök ska prövas av en regional djurförsöksetisk nämnd. Du får inte börja med ett försök innan nämnden har godkänt det. Nyttan med försöket ska vara större än det lidande som djuren kan utsättas för och du måste veta att det inte finns något lika bra alternativ utan djur.

Får länsstyrelsen göra oanmälda inspektioner? ›

Kontrollbesöken är i regel oanmälda. I de fall djurhållaren inte är hemma gör man ett nytt försök till kontroll senare. Om Länsstyrelsen måste göra en kontroll som av djurskyddsskäl inte kan vänta och djurhållaren inte kan påträffas kan Polis tillkallas för att få tillträde.

Hur länge har man djurförbud? ›

Hur länge gäller ett djurförbud? Ett djurförbud kan vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare. Ett förbud som gäller tills vidare gäller tills dess att Länsstyrelsen upphäver det. Den som har djurförbud kan ansöka om att djurförbudet ska upphävas eller ändras, till exempel till ett mindre omfattande djurförbud.

Vad är straffet för djurplågeri? ›

Straffskalan för djurplågeri sträcker sig i dag från böter till fängelse i högst två år. Det förslag som vi nu debatterar innebär att straffskalan för grovt djurplågeri ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Därmed hamnar det på samma straffskala som grovt jaktbrott.

Vem beslutar om djurförbud? ›

Länsstyrelsen kontrollerar att djurförbud följs

Djur som hålls i strid mot ett djurförbud kan omhändertas av Länsstyrelsen, oavsett vem som äger dem.

Vad är skillnad på landsbygd och stad? ›

På landsbygden är strukturerna glesare än i staden och det finns ett landskap att förhålla sig till. Dessa två faktorer är givna skillnader mellan stad och land. Dessa givna skillnader gör också att möjligheter och utmaningar delvis skiljer sig åt mellan stad och land.

Hur många djurenheter per hektar? ›

Om jag jämför de nordiska länderna inom EU så hittar man som i så många sammanhang Sverige i mitten. I Danmark är antalet djurenheter per hektar jordbruksmark högst med 1,6 djurenheter, följt av Sverige med 0,5 djurenheter och Finland med 0,4 djurenheter.

Vad är CDB Jordbruksverket? ›

Blanketten Rapportering till nötkreaturregistret (CDB) använder när du ska rapportera en flytt av nötkreatur. Du ska rapportera varje gång du flyttar djur till en annan djurhållares produktionsplats liksom när du tar emot djur från en annan djurhållares produktionsplats.

References

Top Articles
Latest Posts
Article information

Author: Dean Jakubowski Ret

Last Updated: 06/14/2023

Views: 5783

Rating: 5 / 5 (70 voted)

Reviews: 85% of readers found this page helpful

Author information

Name: Dean Jakubowski Ret

Birthday: 1996-05-10

Address: Apt. 425 4346 Santiago Islands, Shariside, AK 38830-1874

Phone: +96313309894162

Job: Legacy Sales Designer

Hobby: Baseball, Wood carving, Candle making, Jigsaw puzzles, Lacemaking, Parkour, Drawing

Introduction: My name is Dean Jakubowski Ret, I am a enthusiastic, friendly, homely, handsome, zealous, brainy, elegant person who loves writing and wants to share my knowledge and understanding with you.